Hål i huvudet skulle lätt kunna bli ett stående tema angående EUs strategier på livsmedelsområdet här på fatlies, men det hela är så deprimerande att det nog är bäst att ta det i små portioner lite då och då. Det är ingen hemlighet att EUs fiskepolitik är hål i huvudet, och att det är rovdrift och utrotning det handlar om. Ju längre man flyttar ansvaret för vår omvärld, vår miljö och våra resurser, från den enskilda individen, desto mindre ansvar.
I bland är det svårt att se verkligheten för att vår omvärldsrapportering är så bristfällig och ensidig. Det klankas ständigt på USA för att det är totalt arrogant i sin rovdrift på resurser, och att det är ett miljösvin utan jämförelse. USA gör allt det kan för att skydda och bevara sin ansvarslösa konsumptionskultur. Det kallas för protektionism, och ett av de viktigaste verkningsmedlen för detta är subventioner. Man ser till sitt eget bästa och skiter i resten av mänskligheten och biosfären. Är EU på något sätt mindre protektionistiskt? Knappast, EU ligger också i elitdivisionen på subventionssidan.
EU är inget annat än ett imperiebygge och skiljer sig inte från andra imperier i sitt sätt att växa och försvara sig. Vi kan låtsas allt vi vill att vi har reell demokrati i Sverige och i Europa, och att EU handlar om vår folkliga vilja. Men när fick vi rösta om huruvida vi ska driva rovfiske i våra vatten?
Det är dags att vakna upp ur EU-drömmen (oberoende av om man intalar sig själv att man tar sitt samhällsansvar bara för att man har valt politisk färg). Människan har byggt imperier i många tusen år, och vi borde veta hur det fungerar vid det här laget. Imperier är totalt egocentrerade och tar inget som helst ansvar för världen. Imperier överlever bara genom att växa på andras bekostnad.
Nånannanismen förstör vår värld, och tyvärr måste vi ta hela det moraliska ansvaret som konsumenter, och vi måste rösta med hushållspengarna. Så frågan är vilken fisk vi ska lägga på tallriken. Det är inte helt enkelt, och äter vi inte rovfiskad fisk så används den kanske i stället till foder för fiskodlingar och djuruppfödning. Som konsumenter behöver vi därför insyn i hela produktionskedjan i livsmedelsindustrin. EU sitter i knät på livsmedelsindustrin, och kommer inte att hjälpa oss med det.
DN har publicerat flera intressanta artiklar om fiskeriet i världens hav, och speciellt om EUs agerande, t ex här och här.
En fiskguide från WWF kan laddas ned här.
Bilden: De gamla romarna.
April 7, 2008 at 12:37 pm
Jag läste också dom där artiklarna i DN. Det eländiga var ju att läsa om situationen i Senegal och som det verkar så är det vi som är orsaken till det hela. Det kändes ju mindre bra, jag hoppas sillen jag brukar köpa är från våra egna vatten. Jag får ta och ringa Börjessons Fisk. Annars är det nog dags att själv börja fiska i sjöarna runtom.
Frågan är bara vart allt detta utfiskande hamnar, var hamnar fiskarna, i våra magar, eller i våra djurs magar, hur mycket går i soporna, hur mycket kasseras. Och givetvis kommer ju slutfunderingen; kan jag lita på denna rapportering.
April 7, 2008 at 6:27 pm
Ja, det här är ruggiga grejer. När det började gå upp för mig för något år sedan hur illa det är ställt med fiskebestånden satte jag liksom älsklingsfisken tonfisk i halsen. Det var en rejäl tankeställare. En artikel som jag har refererat till tidigare är den här: http://www.time.com/time/health/article/0,8599,1663604,00.html
Den tar upp en del av läbbigheterna i fiskeriet.
April 8, 2008 at 4:19 pm
Det är extra sorgligt eftersom vi vetat att detta skulle hända i åratal. Ända sen mitten av nittiotalet har forskarna varnat oss, trenden har gått käpprätt hit. Nu har fiskbeståndet i Kattegatt kollpsat. Men yrkesfiskarna fortsätter att försäkra att dom kan fiska mer, för varenda kvot som sätts, så gnäller de som småbarn. Och politikerna har som vanligt inte förstånd nog att följa forskarnas råd.
April 9, 2008 at 10:02 am
Erik, jag har sedan länge insett att politik inte handlar om förnuft och moral, och inte heller om att rädda världen. Men det är ju det valkampanjer handlar om. Att det aldrig händer något tycks inte störa väljarna speciellt mycket.
Ska det bli någon ändring får vi nog agera i egenskap av konsumenter i våra val av produkter.